Jag har haft en hankatt som heter Bamsen i 8,5 år nu. Jag har inte en aning om har gammal han är eftersom han var hemlös. Egentligen hade jag inte tänkt skaffa nån mer katt, men det gick inte att hitta någon ägare. Tur var det för han är mitt allt nu. :) Han var väldigt mager när han kom till mig o saknade en huggtand. Antagligen hade han haft det svårt o hans andra huggtand rök när en norsk skogskatt ville slåss. Jag och andra som såg honom trodde att han var väldigt gammal, men det kan han ju inte ha varit. Däremot måste han vara det nu. Kan tillägga att jag aldrig hade sett nån Maine coon tidigare. Han har lite problem med ryggen men det har blivit mycket bättre med glukosamin. Han dricker lite mer vatten än förr o klättrar inte pga ryggen. Nu till frågan: Som jag har förstått det så är Maine coon en bra ras när det gäller att tolerera en ny kattunge. Jag går i valet o kvalet för det är en bekant som har leveransklara ungar om ca 6 veckor. Bamsen är otroligt snäll o jag har nog bara sett honom riktigt arg ett par ggr. Vid båda tillfällena berodde det på att en stor hund kom in på vår gård. Han har sällskap av mig nästan jämt, men han kanske skulle gilla att ha en kattkompis? Kanske skulle det ge honom en energikick? De enda katterna i området är honor som inte har den minsta lust att leka. Eller är det troligare att han bara tycker det är besvärligt med en unge i familjen eller att han blir svartsjuk? En bondkatt jag hade i 18 år vägrade låta flickvänner sitta bredvid mig. Det hände också att han körde klorna i dem. :) Det blev ett väldigt långt inlägg, men jag är tacksam för alla tankar och frågor ni kan komma på.