# Omsättning i katteri? Author: [Borttaget] Jag tycker det är beklämmande när katter som "gjort sitt" inom aveln säljs vidare för att göra plats åt nya avelskatter. Ser ofta annonser, där katter blivit kastrerade, och då omplaceras. Och sedan köps det in nytt avelsmaterial.. För mig är katten en familjemedlem och jag har väldigt svårt att förstå varför man gör så. Eller är aveln det viktigaste? Om en katt inte passar i gruppen, det kan jag förstå, men det måste man ju kunna räkna med att det blir så. Lite tankar bara.. ## Comment 1 Author: dagdrivarn Tror att de flesta nya tänker så, men man får inse att avel är ett långsiktigt arbete och särskilt många val finns inte egentligen. Visst kan man ta ett par kullar och lägga ner i väntan på att katterna man har skall bli gamla och falla ifrån naturligt, dvs ett uppehåll på ca 10-15 år kanske. På den tiden har det hunnit hända en hel del och du har får förmodligen börja om från början som ny igen eller strunta i det och alltså endast ta någon enstaka kull och sen inget mer. Eller så kan man fortsätta utan att omplacera och riskera för stor besättning med alla de risker det innebär, för att inte tala om att djurens välmående definitivt inte kommer i första hand. Annars är alternativet att omplacera, själv har jag svårt att omplacera har nyligen omplacerat två av mina efter stor vånda då de väldigt tydligt visade att de inte gillade att vara här. Men när det gäller omplacering är jag VÄL medveten om att det är JAG som har problem med det och att för katterna är det defintivt det bästa i de allra flesta fallen. I ärlighetens namn i ett katteri händer en hel del, kattungar föds, de flyttar, nya föds, de flyttar, fertila honor, fertila hanar, honor som löper, honor som kommer på parning osv osv osv... i de allra flesta fallen har de fd avelskatterna det betydligt bättre i ett permanent sällskapshem. Ibland måste man göra val i livet som inte alltid är så lätta. Om vi ska tycka att det är hemskt att omplacera "uttjänta" avelsdjur så måste vi först precisera VAD är det som är så hemskt med det? Mår katten dåligt av att byta hem? Varför är det fel/hemskt? Om inte katten mår dåligt utan snarare bättre, vad är det då som gör det så hemskt och tabubelagt? Ofta när man pratar om omplacering så pratar man om "uttjänta" avelsdjur och det låter som att det handlar om en stackars sliten gammal hona som blivit uttnyttjad som avelshona och sen när hon inte orkar mer blir utsparkad! Och i ärlighetens namn så är det nog extremt ytterst få gånger något sådant sker utan i 99% av fallen handlar det om relativt unga hanar och honor som får flytta till permanenta hem. Det innebär INTE att de inte är älskade, snarare tvärtom, uppfödaren älskar dem tillräckligt mycket för att vara beredda att släppa dem och ge dem ett permanent hem i lugn och ro ett permanent hem som där de kan få 100% uppmärksamhet. Om jag tar min Athena som exempel, om vi nu säger att hon trivdes här och gick ypperligt med de andra. Och jag nu ändå skulle vilja omplacera henne, varför skulle det då vara mer fel än när jag omplacerade henne för att hon konstant slogs med de andra?? Hon var N/HCM, har endast fått EN kull, hon fyller två år till sommaren, hon har blivit väl omhändertagen, precis som 99% av alla honor i avel i Sverige. Vi har inte våra katter i burar här, de lever med oss som familjemedlemmar och vi umgås dagligen med dem. Ingen uppfödare ser fram emot den dagen man måste skiljas från någon som blivit ens vän, men det är så det fungerar. Inte bara i en uppfödning utan i livet i övrigt. Våra barn flyttar hemifrån, kollegor byts ut, vi byts ut på våra arbeten, jag tvivlar på att någon skulle känna sig utnyttjad om chefen en dag kom och sa att -Jag vill ha in en yngre förmåga och behöver pensionera dig hos oss, MEN jag har hittat ett annat jobb åt dig ett jobb med bättre villkor, högre lön och som passar dig perfekt! Ok nu kan man inte jämföra en katt direkt med en människa då en människa förmodligen skulle bli putt eftersom vi helst vill bestämma allt själva, men vem tackar nej till högre lön och bättre vilkor? Och våra katter tänker inte som vi, de bryr sig inte om att bestämma själva. Deras högsta prioritet är att få sina behov tillgodosedda ![Flört](http://mainecoon.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Ojojoj vad långt detta blev, men jag kände att jag måste försöka förklara, jag har själv tänkt i negativa banor ang. omplacering för många, många år sen när jag var ny och jag tycker att detta verkligen behöver förklaras ![Skrattande](http://mainecoon.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 2 Author: [Borttaget] Jag orkade inte läsa allt, det blev lite långt.. Det är ju så att _jag_ anser att katten är en familjemedlem, och då omplacerar jag inte den pga nytillskott. Men nu har jag ju inte avel heller, men varför producera kattungar hela tiden? Det finns många uppfödare där ute.. Har man haft några fina kullar, varför inte nöja sig med det några år? Jag tycker bara inte att en katt är en kattungemaskin. Men vi får alla ha olika åsikter, och tur är väl det. Jag köper hellre en katt av en liten uppfödare än av en stor som har en "kattungefabrik". ![Glad](http://mainecoon.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Våra barn omplacerar vi väl inte till förmån för nya? ![Flört](http://mainecoon.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 3 Author: LaSadie Jag känner såhär: Förstår att man omplacerar katter som uppenbarligen inte trivs i stora kattgrupper som det kan bli om man pysslar med avel. Men samtidigt så säger man själv: "Mina katter är främst sällskap inte avel" till köparna, då känns det att man skjuter sig själv i foten så att säga för att man lever inte som man lär. Vet att det kommer bli uppehåll medans Mim och kanske Dakota inte kommer vara i avel, men de är våra barn och kommer inte flytta på dom om det absolut inte är nödvändigt. ## Comment 4 Author: Silvestris #1 Funnes det en applådsmiley skulle jag använda den! #2 Min erfarenhet är att de "stora" katterierna oftast är de som har låg omsättning på katter. De får till slut 10-15 katter hemma just för att de inte omplacerar. Det lägger jag inga värderingar vid. Det kan gå alldeles utmärkt, men det krävs mycket för att hålla en så stor besättning lugn, fridfull och frisk. Det är ofta vi som vill hålla oss småa som snabbast får problem att bedriva långsiktig avel eftersom hemmet snabbt blir "fullt". Jag föder upp för att förbättra rasen, det är ett arbete som sker över generationer och det tar många år. Att bara ta enstaka "bra" kullar (det finns ju inga garantier för att de kullar man tar faktiskt blir bra) räcker inte för mig. Jag vill se en förbättring över generationer. Vad gäller barn och katter... mina katter är inte barn. De är katter. Visst är de familjemedlemmar (och jag har aldrig omplacerat en katt för att den har varit "uttjänt"), men de är inte barn. Jämförelser med barn går inte hem hos mig. ## Comment 5 Author: [Borttaget] #4  Det var inte jag som jämförde med barn.. se #2. Och jag ser det som ett utnyttjande av katterna, att de ska producera ungar för att sedan när de pensioneras omplaceras. Varför inte nöja sig med några kullar och sedan vänta till det lämpar sig igen? Eller låna en hane, då behöver man ju inte köpa in och omplacera när denne gjort sitt. Men det är naturligtvis upp till var och en. Om man vill förbättra en ras och utnyttja ett antal katter på vägen dit. Det är så jag ser det. Mina katter är inte mina barn, men de ska heller inte omplaceras till förmån för en ny. Nu blev det ingen avel för mig, och hade det blivit det, så hade jag inte köpt avelskatter på löpande band för att förbättra raser. Det finns många många uppfödare därute. Inte köper jag en ny katt för avel och omplacerar min för att hon är kastrerad. Då får det vara. Lite OT.. Men alla gör som de vill, och vi får också tycka vad vi vill. ## Comment 6 Author: Yoda #5 Om du ser det så att katterna utnyttjas för att producera kattungar kanske det var lika bra att det inte blev avel för dig. Det är ju inte ett bra sätt att se på avel om man ska hålla på med det. Många använder sig ju av fodervärdar också. Köper man en egen hane kanske den får flytta till fodervärden på en gång, lämna någon kull och sedan kastreras. Då har den aldrig flyttats, men ändå använts i avel. Lånar du en hankatt har du ju fortfarande bidragit till detta "utnyttjande" av katter, som du bekriver det. Vem säger något om att köpa nya avelskatter på löpande band? Visst, jag är inte den som tycker man kan spara allt, men om man inte spar någon avkomma och går vidare med, vad har då aveln gett? ## Comment 7 Author: [Borttaget] #6  Nej, det jag menar är att man omplacerar hela tiden för nytt avelsmaterial, det är lite utnyttjande. Men som kattvärlden ser ut och allt skitsnack, så är jag nästan glad över att det inte blev något avlande. Hade aldrig i min vildaste fantasi trott att folk kunde bete sig som en del gör! ![Förvånad](http://mainecoon.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") Visst kan man spara avkommor och gå vidare med, men då kan man ju kanske räkna med att man har några katter sedan, och inte omplacera när de gjort sitt. Och som sagt, det finns massor av uppfödare där ute, så raserna överlever nog ändå.. ## Comment 8 Author: Silvestris #7 Alla raser har inte lyxen med massor av aktiva uppfödare där ute. Det är ju det där med att spara för att gå vidare på. Om man gör det (vilket jag anser vara själva poängen med avel) kommer man ju samla på sig katter och då landar det lite på hur länge man kan göra det och fortfarande ha en stabil och frisk kattgrupp med låg stressnivå. ## Comment 9 Author: dagdrivarn #5 Du gjorde jämförelsen om du syftar på mitt inlägg så får du läsa igen. Jag jämför inte barn med katter det kan man inte göra det är inte samma sak. Jag gav exempel på ett antal saker i livet som förändras genom tidens gång och som vi helt enkelt får acceptera! Att prata om att det finns tillräckligt många uppfödare visar på en rätt stor okunskap, det tar generationer att lära känna sina linjer. Det tar år att verkligen sätta sig in i en ras för att kunna komma någonstans och förbättra alternativt bevara den som den är. Hälsoarbete tar hur lång tid som helst t ex. Så nej det fungerar inte att massor av uppfödare tar någon enstaka kull och sen lever lyckliga med sina kastrater tills de faller ifrån och sen möjligen börjar om igen. Givetvis förespråkar ingen att någon ska köpa på sig 10 katter på något enstaka år och omplacera lika många, det är inte så det skall fungera. Men man måste omplacera, vem ska hålla hanarna t ex? En hane är fertil i kanske 1-2 år och blir sen kastrat, hinner bli rätt många hanar på bara några få år om de ska bo kvar och inte är det lätt att direkt foderplacera dem heller, vem vill ha en fertil hane hemma? Och skaffar man en hane och han inte ens går igenom testerna, ja då har du redan där EN kastrat, skaffa nästa och något mer händer, vips så har du två kastrater. Har du då inte så gott om plats hemma ja då är det redan kört. ## Comment 10 Author: [Borttaget] #9  Ja att barn flyttar hemifrån, det är ju det naturliga. Men att jämföra katter och människor, nej, det gör jag inte. Och att acceptera att fd avelskatter omplaceras för att de inte längre fyller sin funktion, det gör jag inte. Det är absolut ingen kattstatus i _mina_ ögon. Okunskap eller inte, en åsikt får jag ha ialla fall. I vissa raser finns det gott om uppfödare, titta på Blocket bara.. ## Comment 11 Author: Dunderklumpens Man måste ju alltid i alla lägen se till kattens bästa! Var har katten det bäst, hemma hos en uppfödare som har kanske 10 katter, kattungar som kommer och går. Eller hemma hos en familj med kanske en kompis? En familj som har tid att lägga all kärlek på just honom/henne? Jag har två kastrater hemma en som är 9 och en som snart är 11, en fertil (troligtvis snart kastrat) hona på 5,5 och en på snart 2 år. Jag har inte omplacerat någon och för tillfället har jag inte planer på det heller. Däremot har jag varit delägare i två hankatter som inte bott hemma hos mig utan hos en annan uppfödare. Båda två har tyvärr varit riktiga "pink nissar" vilket har gjort att de blivit kastrater redan vid 2 års ålder. Båda killarna är SUPER SOCIALA!  Vi ansåg att de skulle få det allra bäst i ett nytt hem tillsammans med en kattkompis. Och de stormtrivs verkligen i sina nya hem. När vi hälsade på Prisse sist så låg han demostrativt på flera meters avstånd när vi skulle åka hem, innan hade han legat på fikabordet. Han hade def. inga planer på att följa med tillbaka. Det kan ju finnas andra problem med att ha kastrater i sin uppfödning. Har du haft en hane som är KUNGEN i flocken så kan det vara så att tjejerna när de löper fortfarande trånar efter honom och han parar och så står man där med honor som inte vill bli parade av ngn annan än kastraten. Jag har ju en väldigt liten uppfödning och kommer fortsätta ha det, men för att just inte samla på mig för många honkatter hemma (vill ägen gärna ha en bra åldersskillnad och inte för många unga på samma gång) så kommer jag nog att använda mig av en fodervärd nästa gång jag vill spara en avkomma. ## Comment 12 Author: MalinL #5 Du tycker att det går lika bra att låna in en hane skriver du. Men vem skall hålla sig med den hanen då? Om alla resonerade som du så skulle ju ingen kuna ha hane att låna ut och ingen skulle kunna föda upp långsiktigt. För avelsbasen skule det tvärtom vara mkt bättre om alla höll sig med egen hane och bytte parningar med varandra. Då skulle det vara fler hanar i avel och risken för matadoravel skulle minska. ## Comment 13 Author: [Borttaget] #12  Finns alltid någon som har en hane. Någon som tycker att denne har bra förutsättningar och vill att han kan få bli pappa till någon eller några kullar innan kastrering. Det behöver inte vara någon uppfödare som har den katten.  Hur många kullar har man inte sett som har samma pappa? Det skulle inte jag velat ha iaf. Jag har inte sagt att alla ska resonera som jag. Tack och lov så har man olika åsikter om det mesta. ![Glad](http://mainecoon.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 14 Author: Silvestris #13 Jo, men när "någons" hane är färdig i avel så måste man hitta "någon annan" (för även "någons" hem blir till slut fullt av kastrater (om man inte "någon" omplacerar) som har hane och är villig att låna ut honom. Det är ju för att så få uppfödare vill ha hane hemma som det finns så få hanar till avel och då får kullarna samma fäder för alla uppfödare använder de hanar som finns att tillgå. Vill man få bort detta problem och få fler hanar i avel får man dra sina strån till stacken själv, vi uppfödare alltså. De flesta raser har redan idag för få hanar i avel, det ger ju problemet att hanarna får många kullar. Sällskapsköpare som är villiga att hålla en hane fertil är inte lätta att hitta. ## Comment 15 Author: [Borttaget] Nej, det är ju inte så lätt då de kanske levereras kastrerade också.. ![Glad](http://mainecoon.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") "Någon" uppfödare behöver kanske inte kastrera alla innan leverans? Då finns det ju hanar att tillgå. Detta kan ju faktiskt diskuteras vid försäljning. Då jag hade avelsplaner så fick jag många anbud om att få låna hane av privatpersoner. Inga som helst problem. ## Comment 16 Author: Silvestris #15 Jag känner ingen uppfödare som kastrerar allt han/hon föder upp. Ser det som ett icke-problem. ## Comment 17 Author: [Borttaget] #16  Nej, vem har sagt att alla gör det? Det finns de som gör det och många kommer att börja med det. Och därmed kommer det att finnas få sällskapsköpare som har fertila katter överhuvudtaget. ## Comment 18 Author: Silvestris #17 Jag tror inte alls att många kommer börja kastrera allt de föder upp. Jag tror de flesta som kastrerar tidigt gör ungefär som jag: behåller och/eller säljer några kattungar för avel, säljer resten kastrerade. ## Comment 19 Author: [Borttaget] Har inte sagt ALLA de föder upp. Det jag menade var till sällskapsköparna. De har då ingen chans att hålla en katt fertil om de så vill. ## Comment 20 Author: Silvestris #19 Nej, men uppfödaren har sett till att några kattungar kommer gå fertila antingen hemma i katteriet eller i någon annans katteri. Att en hel kull går vidare i avel är inte särskilt lämpligt heller. Sällskapsköpare som vill hålla sina sällskapskatter fertila köper ju rimligtvis inte katt av någon som kastrerar sällskapskatter. Eller så köper de helt sonika en avelskatt av uppfödare som kastrerar sällskapskatter.![Flört](http://mainecoon.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 21 Author: [Borttaget] Nej, men om det blir en trend att de flesta/alla kastrerar sällskapskatter innan lev, så finns det inga fertila katter i hemmen sedan. Och det hoppas jag att det inte blir. En trend att alla kommer att göra så. Men det är en annan fråga. ## Comment 22 Author: Silvestris #21 Nej visst, men möjligheten att köpa en avelskatt kommer ju fortfarande finnas. Man måste inte vara reggad uppfödare för att få köpa en avelskatt (vilket ju en katt som man vill avla på faktiskt är). ## Comment 23 Author: [Borttaget] Nej det är sant. Men man kanske inte är inne på avel just vid köpet, utan ser hur katten utvecklas och kommer på andra tankar. Inte helt ovanligt. Men jag tycker iaf att det är synd att köpa på sig en massa katter för avel och sedan omplacera (dumpa) dem för att de efter kastrering inte trivs i flocken. För det finns nog de som gör det. Man ser många omplaceringsannonser. Men det är ju bara mina åsikter! ![Glad](http://mainecoon.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 24 Author: Silvestris #23 Man behöver ju inte köpa på sig massor av katter för att det ska bli osämja i flocken. Jag har aldrig haft fler än 3 vuxna katter samtidigt och likt förbannat har jag haft katter som inte fungerat i flocken. Katter är inte flockdjur. ## Comment 25 Author: [Borttaget] Nej men ändå så blir många mobbade i den flock som finns. Sa inte att de är flockdjur. ## Comment 26 Author: Silvestris #25 Ja och det är inte ett dugg konstigt att det är vanligt att katter blir mobbade. I synnerhet inte när de går från fertil till kastrat och därmed faller i rang. ## Comment 27 Author: [Borttaget] Och då omplacerar man och skaffar en ny avelskatt. ## Comment 28 Author: Silvestris #27 Omplacerar iaf. Sedan är det väl inte säkert att det är läge att skaffa ny katt ändå. ## Comment 29 Author: MalinL #27 Jag köper inte in nya katter så ofta, däremot behåller jag avkommor, vilket enligt mig är en nödvändighet om man vill komma någon vart i sin avel. Att bara föda upp och sälja allt är inte avel för mig utan kattproduktion, vilket jag inte är intresserad av. ## Comment 30 Author: [Borttaget] Sak samma för mig. Man behåller en katt, det blir ännu en i katteriet och då kan det bli så att en annan som kastreras får omplaceras. Kattproduktion är det ju hur som helst ändå. Fast ordet kanske låter illa, men så är det ju. Tycker jag. ## Comment 31 Author: MalinL Ja det beror på hur man ser det. Själv skiljer jag begreppsmässigt mellan målinriktad avel och ren produktion. Föder man upp och säljer allt och aldrig behåller så lutar det mer åt produktion och det ser jag inte syftet med. ## Comment 32 Author: [Borttaget] Ja det har du rätt i. Det beror på hur man ser det. ![Glad](http://mainecoon.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 33 Author: lady-gaga Först och främst...förmänskliga inte djuren! Det är inte en människa på 4 ben. det måtte väl i alla fall vara bättre för en katt att komma till ett hem och få full uppmärksamhet än att stanna kvar i ett katteri där det finns kanske upp till 8-9 katter. Finns ingen som kan försöka inbilla mig att dom kan ge 8 katter vad dom behöver individuellt i omtanke, stimulans och kel...![Obestämd](http://mainecoon.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") Ren egoism att man låter kastrat på kastrat stanna i ett fullt fungerande katteri!! ## Comment 34 Author: [Borttaget] Det finns nog de som klarar av åtta katter, det hyser jag inget tvivel om. Egoism för mig, det är att kontinuerligt köpa in och sedan omplacera när det fyllt sin funktion. ## Comment 35 Author: Silvestris Tid för åtta katter är nog inget problem, men man skapar ett högt smittryck i hemmet och det är väl det största problemet när man har över en handfull katter hemma. ## Comment 36 Author: alskadeida Jag kommer att ha ett litet katteri och ha ett fåtal honor. Dom lever med oss som familjemedlemar och när dom får bebisar så utvärderar man kullen och kanske finns det en lovande hona och den stannar. Det kan även hända att vi kommer att ha de bra djuren hos fodervärdar som har katterna där men vi använder till avel och utställning. Just för att vi ska kunna föra vårat arbete vidare och katterna inte ska flytta runt. Men jag tror i stora katteri att har man upp mot 15 katter att det inte blir  lugnt och harmonisk i hemmet utan alltid någon som ska busa och liva upp alla andra. Katter behöver också en trygghet och ett lugn i sitt liv. Så här hemma kommer det inte bli många katter men vi bidrar med fina och bra djur för aveln som stärker kattrasen i kommande generationer. Ingen massavel utan planerar och står i och ser intresset. Sverige är ett land med många många katter som de alla ska ha en famn att sova i. Så att föda upp för att man ska ha kull bara för man är uppfödare, det är inget vi sysslar med. 2 honor i varje ras åt gången är max här hemma än så länge. Man vill nog behålla en avkomma ur varje kull och vi tar 2 kullar per år. Blir en hel del katter om man ska spara allt hemma. Men som sagt ut till fodervärdar eller hos bekanta som vill ha avelsdjuren där som sina egna när kattern är så kallad klar i avel. Men i första hand är dom våra familjemedlemar och sen avelsdjur. ![Skrattande](http://mainecoon.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")