Kan en katt drabbas av depression?

Min katt har behandlats i över ett år mot akut autoimmun hemolytisk anemi. Kort sagt, hans egna antikroppar attackerar hans röda blodkroppar. Han är litegrann av ett mysterium för veterinären, då medicineringens resultaten har gått upp och ner. Men just nu har han bättre värden än någonsin och har samma värden som en frisk katt!

Kontinuerliga veterinärbesök hos Blå Stjärnan med en specialist i hans sjukdom sker ungefär varje månad. Min katt har mått prima sedan i våras. Ända fram tills nu. Åkte in tidigare än planerat för att han ville vara ensam och åt dåligt. Alla prover togs, han blev undersök och veterinären konstaterade att "Han ser bättre ut än någonsin!"

Men, han drar sig undan, ligger i sin puff i fönstret och tittar ut, äter dåligt. Äter lite mjukmat, men han har alltid älskar torrfoder så det är inte likt honom att äta dåligt. Han brukar gå runt och "prata" ofta och mycket. Inte et ljud senaste två veckorna. Lite upp och ner, ibland kommer han och vill vara med. Han ligger i sängen på nätterna, uppskattar att mysa och bli kliad. Men något är fel!

Han är en Maine Coon på 2år och lever som innekatt. Han bor i ett trevåningshus med altan och utegård, dessutom aktiverar jag honom nästan varje dag genom bus och tricksträning, många rum är "kattanpassade" med stegar, klätterträd osv. Han har även en kattkompis som lever som honom. Han har inget intresse av att gå ut vad jag kan se, han uppskattar det när jag är med men så fort jag går in följer han med.

I familjen är det bara mig han har intresse av. Jag var bortrest några dagar innan hans tillstånd blev såhär… Kan han blivit ledsen att jag åkt? Han är en typisk enmanskatt!

Hjälp mig! Hur får jag honom glad igen?